me-on-the-inside

Efter en rad olika händelser brast det dock igår. Dagen började som sagt med en punktering och efter att jag vurpade så nacken började göra ont så brast det totalt men det som förvånade mig mest är att jag bara blev förbannad och arg över allt som hänt mig. Arg oå människan som körde på mig och för att nacken gör att jag stundvis blir begränsad i vad jag vill göra samt att den alltid och varje dag gör så förbaskat ont! Arg för att jag efter ett rejält stort svek har börjat tvivla på människors godhet och för att jag drar mig undan om de börjar komma lite för nära! Arg för att jag pga detta blivit en aning cynisk. Arg för att jag låtit detta göra att jag inte riktigt litar på människor längre. Arg för att jag inte är så produktiv på jobbet som jag önskar jag vore och för att jag inser att det finns så mycket jag inte kan. Arg för att jag inte får det jag vill ha och för att jag gett upp om det. Arg för att medicineringen i våras gjorde att jag gick upp i vikt och att jag inte lyckats tappa exakt allt ännu. Arg för att jag inte är där jag vill vara just nu...  Rätt skönt ändå att bara få vara arg ett tag! Trodde nästan jag skulle vara ledsen över saker om jag släppte ner garden, men ilska är galet mycket bättre och skönare!!

Tror att jag till slut, efter att ha bitit ihop så många år har fullständigt brutit ihop, men det kanske är på tiden för nu känns det som att jag i all denna ilska kan få kraft till att ta tag i saker å ting igen… Ibland kan det kanske vara bra att släppa ut känslorna så att det sen går att bearbeta dem…

Nu är det fasen dags att vända blad, börja tänka lite mer på mig själv å känna efter…

________________________________________________________________

What doesn´t kill you makes you stronger