me-on-the-inside

När jag kom hem från en sen kvällspromis med Chia fick jag nästan panik. Hur jag än försökte, våldade och lirkade så gick det inte att öppna porten! Efter tio minuter var jag uppgiven, trött och förbannad... Efter ytterligare några minuter dök en granne i huset bredvid upp och hjälpa mig lite. Tydligen gick det att gå i källaren från den andra porten så hon sprang in där och öppnade åt oss. Ruskigt härligt med lite trevligt folk som hjälper till istället för att bara traska vidare. TACK! Du räddade mig och Chia från en natt ute i kylan!