Ett steg fram, två steg bak
Blundar för att kunna öppna ögonen och förhoppningsvis vakna upp ur denna mardröm. Jag tittar efter dolda kameror i förhoppningen om att det är på låtsas. Jag hoppas innerligt att någon driver med mig för så fort jag tar ett steg fram just nu så händer något så jag hamnar två steg bak igen. Den härliga känslan och positiva energn jag hade efter en underbar helg med härliga människor, brännboll och firandet av seger i turneringen dog snabbt ut i söndags när älskade finaste mor fick en liten stroke. Förstår inte riktigt hur så mycket negativa saker kan hända på ett år. Önskar jag kunde spola tillbaka tiden och stanna den. Slippa gå igenom allt och bara få andas normalt igen. Skallen spränger rejält efter två tuffa dagar på jobbet, all oro, alla telefonsamtal och bristen på sömn och vila. Blundar och försöker att andas igenom smärtan men känner hur den annars så stabila styrkan, som jag brukar kunna plocka fram, inte riktigt finns där ikväll.
____________________________________________
With a smile
Laddade i helgen batterierna i Stockholm med bästa töserna. Saknade L som i sista stund inte kunde joina men hon fanns med i tankarna och allt vi gjorde! :) Spa, middag, vin, bubbel, shopping, fika, mys och massa skratt kan summera en helt underbar helg! Det var verkligen vad jag behövde!
Sötrumpans stygn sprack lite så nu är det tratt och medicin som gäller. Veterinären va inte det minsta förvånad över att det spruckit med tanke på vart stygnen sitter men tyckte det såg fint ut trots allt. Får hoppas det fortsätter läka fint så vi snart kan köra på som vanligt igen! <3
Efter samtal med läkaren igår bestämde hon att jag ska fortsätta vara sjukskriven på 50% i ett par månader till. Har ju alltid opponerat mig lite i vilka datum och hur många procent som läkarna vill sätta men denna gång lät jag henne bestämma (se jag lär mig). Jag hoppas verkligen att jag kommer tillbaka snabbare än så men nu är det bara att fortsätta att fokusera på en dag i taget! Var med på bräntis-träningen i tisdags och försökte lunka upp å ner när de kutade på. Pulsen skenade dock direkt och efter bara en och en halv sväng upp så sprängde skallen och jag kände mig omtöcknad så det var bara att lägga ner och göra lite benböj och situps istället. Kul iallafall att träffa gänget! Får fortsätta vara med bara lite så kommer jag nog snabbt tillbaka! Sjukt frustrerande att behöva känna efter och ge vika för skallen men bara att gilla läget och lyssna på kroppen och knoppen. Det är ju trots allt lite läskigt när skallen säger ifrån på detta vis. Är ju van en hel del smärta pga nacken men det här är något helt annat och går verkligen inte att pusha sig igenom. :/
___________________________________________________
You could walk straight through hell with a smile