me-on-the-inside

Vet att jag tjatar om det men jag kan inte riktigt förstå hur fort tiden går... En vecka har bara flugit förbi känns det som. 

 

I onsdags var det skate-kurs med Isak igen och jag måste säga att jag tycker det har gett resultat i min åkning. Känner nu att jag kan trycka till lite mera och tänka på tekniken istället för "stå på bena, stå på bena, stå på bena" vilket har varit mitt mantra varje gång jag åker. :) 

 

Var i fredags på "Les Ballets Trockadero de Monte Carlo". Manliga balettdansörer som dansar de kvinnliga rollerna i kända verk som ballerinor i tåspetsskor.. Sjukt roligt och ruskigt imponernade vilken kroppskontroll, teknik och styrka de har. 

I lördags testade vi isen i Holmsund vilket blev en intressant tur. Jag lyckades faktiskt hålle mig på bena men två andra badade. Två varv runt isen blev det innan jag var tvungen att skynda hem för att hinna till en helt underbar brunch med fina vänner! <3

 

Blev premiärtur på golfbanan i söndags. Lite lite snö i skogspartierna men i övrigt helt ok. Blev ett varv med Niila, sen ett med Glittre och sist ett varv med Chia = 22.5km. Hann inte mer än hem och fylla på tanken lite innan det var dags att bege sig till nästa träningspass. Körde en WOD med LFMM gänget och kan lova att det känns i kroppen idag! Igår blev det mer skidåkning. Unni, Niila, Glittre och Chia fick gå några varv var så landade på en 21km. Tänkte att kroppen skulle mjuka upp av det men idag kändes det lite tungt att cykla till jobbet. Känns ändå så kul med skidåkningen nu när jag börjar lära mig åka lite bättre! Imorgon är det sista passet på skateteknikkursen och efter det måste ju hundarna få springa av sig så då blir det mer åkning! :)

 

Hade funderingar på att köra bodycombat och punch out idag men inser (hör och häpna) att kroppen behöver en vilodag om nacken skall hålla! Känner mig lite stolt över mig själv måste jag säga! :) Känns i övrigt som att goda besked varvas med dåliga. Det är iallafall tur att negativa besked blandas upp med positiva saker!! 

____________________________________________

 Pushin' the pedal through the floor

Var och gjorde en kalipermätning idag. Två år sen sist jag gjorde det och med tanke på att jag knappt tränat sen innan jul var mina förväntningar extremt låga. Har dock gått ner i fettprocent sen då och ligger på en lägre nivå än jag trodde. Tillhör kategorin Athletes hehehe Skönt att köra en mätning och nu sätta upp mål inför nästa mätning om 5-6 veckor. Allt blir så mycket lättare med mål och delmål! Gör att jag "tvingar" mig själv att komma igång igen på allvar. Behöver den pushen men denna gång skall jag försöka vara smart och inte köra för hårt så nacken inte orkar med. Mår alltid som bäst både i kropp (även nacken) och själ när jag får träna och därför är jag dålig på att hitta balansen för vad som är bra och vad som blir för stor påfrestning på nacken. Denna gång finns därför (hör och häpna) vilodagar utsatta i schemat! Jag skall tvinga mig själv att bara ta det lugnt 1-2 dagar i veckan så att nacken hinner återhämta sig!

Var på Nydala och körde skidor med härliga människor och hundar ikväll. Chia var grymt taggad trots att hon är i höglöpet! Kan iof bero på att hon inte dragit på skidor sen innan jul men är ändå förvånad över hur bra hon gick idag! Det är pass som detta som gör att jag redan nu längtar till onsdag då vi kör nästa skidpass!

__________________________

Tankarna snurrar för fullt just nu och höll mig vaken hela natten. Det är så mycket att fundera över... allt som varit, hur framtiden kommer se ut, hur allt ska lösas på bästa sätt och vad saker egentligen betyder... en del tankar är bra - andra dåliga. Många är konstiga och en hel del bara fullständigt galna!  Jag har så otroligt lätt att fastna i en tanke och ständigt återkomma till ett visst problem eller en händelse. Förvisso kan vi inte sluta tänka och det är inte heller något jag eftersträvar men jag önskar att jag kunde styra mina tankar lite bättre ibland. Jag brukar ju kunna slå av systemet när jag behöver sova men i natt var detta helt omöjligt. Istället snöade jag in på tankar som bara för med sig sorg och uppgivenhet. Känns som ett ändlöst grubblande att gå igenom saker och ting om och om igen utan att komma någonstans. Försöker vrida och vända på saken för att se olika lösningar och scenarios vilket gör mig galen. Vissa saker som jag grubblar på kan jag inte riktigt få rätsida på och trots att jag vet att lösningen ligger bortom min egen kontroll och mitt eget beteende så snurrar ändå tankarna kring det. Andra saker kan jag inte få rätsida på mig själ. Det är svårt att finna lösningar när jag inte är helt säker på vad jag själv tycker och vill skall hända. Men, det värsta är nog de saker som jag vet hur jag skulle vilja att de utvecklade sig men att jag nog kanske inte är lika modig i verkligheten som i tankarna....

_________________________________________________

Vissa dagar och händelser ger en verkligen perspektiv på saker och ting. Livet är många gånger ömtåligt och ibland alldeles, alldeles för kort. Fick idag se en stor smärta, tomhet och sorg speglas i en underbar människas ögon. Känner mig hedrad över pratstunden och den öppenheten som speglade den enorma sorgen. Det är ju dock så otroligt svårt att hitta de rätta orden för det finns inga ord i världen som kan göra förlusten av en bror lättare. Kände att jag fumlade fram enstaka meningar som svar och frågor för att sedan lyssna, uppgivet skaka på huvudet åt det jag fick höra eller bara omfamna och krama om. Det känns inte rättvist att bra människor skall behöva förlora en bror i så unga år. Cancer är verkligen en hemsk sjukdom! När vi skildes åt kände jag mig så maktlös och uppgiven över vetskapen om att det inte finns någonting jag kan säga eller göra för att ta bort den smärta som denna fantastiska personen bär på. Väl tillbaka på kontoret försökte jag fokusera men tankarna givk hela tiden tillbaka. Hade jag kunnat göra eller säga något mer? Efter ett litet tag dök detupp ett mail med orden "Elin vill bara säga att du är en jättefin person med din omtanke och värme. Såna som du som gör att man orkar gå vidare"..... Tårarna började genast rulla nerför mina kinder. Detta är ytterligare ett bevis på vilken fin människa detta är som nu har det jobbigt. Det visar även att det inte alltid är de ord vi lyckas få ur oss som spelar någon roll... kanske, kanske kan vi göra en liten skillnad för människor i vår närhet bara genom att vara där och visa att vi bryr oss! 

 

Bra dag på kontoret idag! Känner att vissa saker har landat och att det börjar hända grejer!

 

Vaknade imorse med en helt ny insikt och bestämdhet. Dags att visa alla som någonsin tvivlat på mig hur galet fel de har! Jag må kanske inte vara bäst på saker å ting men det gör inte att jag inte är bra på det jag gör. Jag vet att jag kan hantera vad som helst, får saker och ting gjorda och är oftast över medel i vad jag än tar mig an. Senaste tiden har dock människors blickar, ord, beteenden och skämt på något vis nästlat sig in i mitt huvud och fått mig att tvivla på mig själv och människors tankar om vad jag är kapabel till. Insåg när jag vaknade att det inte spelar någon roll huruvida folk faktiskt tvivlar eller om jag inbillar mig. Oavsett om det är äkta tvivel eller om det bara existerar i mitt huvud så är det inte värt att lägga min tid och energi på så jag försöker skaka av mig känslan och istället kanaliserar och visa dem vad jag går för och hur fel de har! 

 

Så ni som tvivlar.. bring it on! Denna tös är minsann tuffare än somliga tror!!! 

______________________________________________

Vi får redan som barn höra att vi kan bli precis vad vi vill och snabbt inser vi att valmöjligheterna är oändliga.  Barry Schwartz pratar om "The paradox of choice" och menar att konsumenter som har för mycket att välja mellan känner sig förvirrade när de står inför val och att de även är mindre nöjda efter att ha fattat ett beslut. Han menar även att det är mindre troligt att människor kommer att köpa en produkt om de står inför för många val. Har de oändliga valmöjligheterna gjort oss paralyserade och våra val än svårare? Har vi blivit så bortskämda med valmöjligheter att vi inte längre kan bestämma oss? Kan själv känna att det ibland är oerhört svårt att faktiskt välja för oftast betyder ett val att jag samtidigt väljer bort något annat som försvinner. Min rädsla att "satsa på fel" och därmed förlora något som hade kunnat vara det bättre valet gör att jag försöker skjuta på det faktiska beslutet och jag därmed inte väljer något men att inte välja något är också ett val vilket även det kan leda till att andra valmöjligheter plötsligt försvinner. Vi står dagligen inför oerhört många val allt ifrån de dagliga valen så som vilka kläder vi skall ha, vad vi skall äta, vilken riktning vi tar på promenaden till de val som verkligen påverkar våra liv i större mening så som val av karriär, vart vi skall bo och vem vi vill dela vår tid med. Frågan är hur mycket tid och tankekraft vi bör lägga på att utvärdera våra valmöjligheter eller när vi bara skall våga släppa taget och falla fritt. 

________________________________________________

 

 

Nyår firades med goda vänner, god mat och dryck!

 

Bra start på det nya året som redan nu har mycket att bjuda på! Så underbart med människor som med så små medel får en att må bra och bli glad. Mer sådant detta år! Kommer bli ett spännande och händelserikt år! Nu kör vi!