me-on-the-inside

Ibland är det fantastiskt bra att stanna upp, njuta och bara bry sig om sig själv! Jag anser att det är först då som det är möjligt att faktiskt lista ut vad man egentligen vill göra och ha ut av livet! Planer börjar skissas och jag ser med glädje fram emot en massa saker som jag förträngt under en tid! Förstår inte de som inte klarar av att vara ensamma... utan tiden, lugnet och en stilla harmoni är det omöjligt att utvecklas, förändras och förbättras! Omöjligt att faktiskt finna sig själv och bli trygg i den person man är och fortsätta utvecklas till den person man vill vara!

Jag tror att människor som inte klarar av att ta en paus, vara själv och ta tag i sina problem och drömmar är vilsna själar som ständigt söker hos andra för att finna sin identitet! Jag tror dock att det är omöjligt att finna sin trygghet, sin bas och sin identitet genom andra! Men iof är det lättare att köra huvudet i sanden och låtsas som att det inte regnar... låtsas som att det någon gång kommer bli som man tänkt trots all skit som hänt och händer! Dock är detta att lura sig själv! Alla val, ord och handlingar gör skillnad! Vissa mer andra mindre men de påverkar ändå framtiden! Jag har därför sett det som extremt viktigt att stanna upp och bara fokusera på mig och vad jag vill! Jag känner mig oerhört trygg i mig själv och vetskapen om vart jag står, vad jag vill, vad jag INTE vill och hur jag vill att det ska bli! Människors värdegrund är för mig oerhört viktiga och säger väldigt mycket om en individ, både på gott och på ont. Jag har den senaste tiden omvärderat väldigt mycket saker och för den delen även människor! (även detta på gott och på ont) Allt har sina positiva och negativa sidor.. ibland kan det vara dags att vakna upp och se sig omkring och fundera på vad i helskotta man håller på med!

Jag börjar känna jag mig fri! Fri som en fågel som äntligen fått lös sina vingar och åter igen kan sväva! Dock har jag mer vishet denna gång och vet att det är farligt att sväva för högt, hoppas på för mycket och komma för nära solen bara för att den glimmar så fint! Förstår inte varför småfåglar självmant flyger för nära solen och blir brända när de på förhand sett och upplevt vad som kan hända! Vilsna själar mån tro? Kanske lika vilsna som solen de försöker ta sig till!

/Stolt, glad och stark! Detta är en bra dag, trots att det regnar och saker har kravlat sig fram! Inget skall någonsin skjuta ner denna svävande fria fågeln!

verkar som att det inte gjorde så mycket att jag inte tänkte till innan.. men än är det inte löst, bevisat och klart!