me-on-the-inside

Har länge kännt mig som en slagpåse som förväntas bara vara kvar, redo för att ta mer slag utan att blinka eller ha något emot det. Mina känslor spelar inte någon roll, får ingen plats utan får som vanligt stå åt sidan. Förstå mig rätt. Jag kan ta mycket, jag är van, men i och med allt jag går igen så orkar jag inte bara vara slagpåse just nu. Jag orkar inte stå ut med att bli behandlad hur som helst! Nackdelen med att vara stark är att alla förväntar sig att jag alltid är det och att inget påverkar mig, att jag kan ta det och att det inte spelar någon roll. Det de inte riktigt förstår är att jag är sjukt stark på utsidan men har ett väldigt mjukt inre som inte orkar bära mer. Någon gång måste även de starka få vackla och nu måste jag ta hand om mig för att ha möjlighet att bli helt bra. Jag måste sätta mig själv först. 

 

En tuff period övergick i härliga händelser och en veckas välbehövlig semester. Nu känner jag mig starkare igen! Underbara Johanna och Peter är numera maka och make. All kärlek och lycka till er! Härliga dagar i Stockholm med underbara barndomsvännen min. Saknar att ha henne nära. Hon som känner alla delar av mig. Spa-dag, middagar, en kopp te på balkongen och så klart klappgröt. Livet är så mycket bättre när du är nära! <3

 

Avslutade med lite semester på Malta hos bror, Mia och lilla Astrid. En vecka och den sprängande huvudvärken gav med sig och jag känner mig redo att ta tag i saker och ting igen. Astrid, den lilla tösen har verkligen stulit fasters hjärta helt och hållet. Bara att gå fram och tillbaka i huset med hennes lilla hand runt mitt finger, hur hon stannar upp för att krama och skratta och sedan fortsätta öva på att gå. Älskade lilla skatt! Längtar tills vi ses om några veckor! 

_________________________________________________________________________